Sara på Irland

Hejsan! 

 

Som ni som klickar er in på den här bloggen säkert redan vet heter jag Sara och ska ge mig iväg på äventyr på Irland för att jobba ett år. Eller ja, det är ju någon slags plan i alla fall. Jag kommer att åka iväg på en provperiod eller provanställning i tre veckor, och om allt funkar fint och både de jag ska jobba och bo hos och jag trivs så kommer jag få en tillsvidareanställning. Så ingenting är skrivet i sten, men nu när jag snart lämnar Sverige så planerar jag för att vara borta ett år. 

 

Idag är det bara 10 dagar kvar innan jag åker, eller, ja, snarare 9 eftersom jag lyfter från Landvetter redan klockan 7.00 torsdag 25/8. Tiden bara springer iväg för mig och jag försöker att hinna med plugg till två omtentor jag ska skriva 22 och 24/8, städa och tömma i lägenheten så jag kan lämna över den snyggt till killen som ska hyra den av mig och att umgås så mycket jag bara kan med mina vänner! 

 

Den mesta tiden är jag sjukt förväntansfull och bara längtar till nästa torsag då det äntligen ska bli dags! Men ibland är det en liten, ängslig del av mig själv som helst bara vill gömma sig under täcket och undrar vad jag egentligen gett mig in på! Jag brukar då tänka på att jag ju i princip redan har gjort det här en gång då jag flyttade från Lycksele till Göteborg för att börja plugga. Även om det är lite längre mellan Göteborg och Cong än mellan Umeå och Göteborg, och jag den här gången flyttar till ett helt annat land - så känns det ändå lite som samma sak. När jag flyttade till Göteborg visste jag egentligen inte heller vad jag gav mig in på eller hur det skulle bli, och jag hade aldrig varit här förut och kände ingen. Så de stunder jag blir nerös försöker jag boosta mitt självförtroende med att tänka på att jag redan har klarat något liknande förut! 

 

Fram tills att jag åker nästa torsdag, så kommer det nog vara tyst här, men sen när det väl bär av tänkte jag att jag ska försöka posta lite bilder och berätta om hur jag har det och vad jag hittar på på dagarna. Dels för att jag vet att ni är rätt många som är nyfikna på vad det ska bli av mig det här året, och dels för att jag tänker att det kommer vara fantastiskt kul att ha kvar bloggen själv som ett minne senare i livet! 

 

Kram!

Sara