Hästarna del 1

Min plan har ju varit att skriva och berätta om hästarna ungefär sedan dag ett här. Sen har jag tänkt på annat, skjutit fram det och ja ... helt enkelt inte gjort det på fem månader nu. Men man säger ju bättre sent än aldrig, så ikväll medan jag tittade på en film slog jag slag i saken och började skriva och berätta om mina fyrbenta arbetskamrater. Eftersom de är några stycken, 17 för att vara exakt, tänkte jag att jag delar upp det lite. Så här kommer del ett, som handlar om ponnyligan vi har i stallet nu över vintern. Nu när det är väldigt tyst och tomt på gäster så får de inte komma ut och röra sig under ryttare varje dag, eftersom de helt enkelt inte behöver det lika mycket som de andra hästarna som lätt kan bli som tickande bomber om de inte får tillräckligt med motion. Såklart får ponnyerna komma ut och sträcka på benen varje dag dock, och här finns en rolig video på hur de busade runt tillsammans för ett tag sedan.

Willow

 

Willow är en connemaraponny på 20 år som föddes i Cong. När han var ungefär två år gammal köpte Tom, Marys bror som också jobbar i stallet, honom och sen dess har han hört hemma i deras familj. Han har varit ute på rävjakt i en herrans massa år tidigare, och numera är han en av stallets klippor. Han är lugn och stabil, och dessutom har han väldigt bra och mjuka gångarter som gör att nybörjare klarar av att trava på honom utan problem. Han används ofta då lite större barn och tonringar som har börjat komma till stadiet att de ska galoppera rider lektioner. Willow är ganska lat och bekväm av sig, i alla fall då man rider på ridbanan eller om han har en nybörjare på ryggen. Får han komma ut med en erfaren ryttare på en härlig galopp genom skogen så är det snarare så att man får jobba för att hålla tillbaka honom. Willow är en av mina favoriter att rida faktiskt, även om han kanske är i minsta laget för mig egentligen. Han är väldigt mjuk och fin i munnen och sidorna, och om man får honom att börja arbeta ordentligt är han faktiskt väldigt fin även i dressyren.

Sprouce

 

Sprouce är också en connemara, han är 21 år gammal och är uppfödd av Mary och Toms föräldrar på deras gård utanför Cong. Han är den perfekta barnponnyn och fantastiskt snäll. Numera då han börjar vara lite till åren så är det mest barn och ungdomar, och nätta kvinnor som får rida honom. Han är otroligt pigg och fräsch för sin ålder dock, och verkar själv tro att han är 6 år. Sprouce är stallets power walker, han går alltid som nummer två (först efter guid-hästen) i ledet då vi är ute på ridturer eftersom han om han är längre bak blir frustrerad på hästen framför och antingen helt enkelt tränger sig före eller börjar bita och dra i svansen på den för att få den att raska på. Så fort man sätter på Sprouce tränset vet han att det är dags att gå ut, och han står ivrigt med huvudet ut genom boxdörren med spetsade öron och väntar på sin tur. Vi plockar oftast ut honom sist av de hästar som ska ut på ridturen, så han ska slippa stå still i ridhuset och vänta så länge innan det är dags att komma fram i skritt.

Bob

 

Bob är en liten cobponny som köptes in till stallet ungefär en och en halv månad efter att jag kom hit. Han är runt 14/15-årsåldern och köptes in från en familj i Ballinrobe som haft honom länge. Alla deras barn har lärt sig rida på honom och han har varit ute på massvis med rävjakter med North Galway Hunters, rävjaktsklubben i området. Nu i höstas fick familjen tyvärr (för dem då) sälja honom eftersom deras yngsta son hade vuxit ur honom. Vi å andra sidan känner oss väldigt lyckosamma att ha honom i stallet. Han är en fantastisk barnponny, och vi har haft så små barn som fyraåringar uppe på hans rygg under ponnyridningar. Han är väldigt trevlig att rida på ridbanan med, och även han gör väldigt mycket ridlektioner med lite äldre barn som börjat galoppera och hoppa lite smått. Även om Bob är rätt liten så är han kraftigt byggd och klarar av en hel del vikt, så på ridturer är det förutom barn och ungdomar ofta små vuxna som rider honom med.

Biscuit

 

Biscuit är en liten korsningsponny och stallets minsta häst. Han är i 17-årsåldern nu och har även han varit ute på rävjakt under en herrans massa år då han var yngre. Toms son William brukade rida honom innan han blev för stor, och det finns bilder och film på hur de tillsammans hoppar stenmurar och häckar som är högre än Biscuit själv. Biscuit är även han en faktastisk barnponny. Han är den som går på lektionerna när det är små barn som precis börjat rida som kommer. När man ska rykta, och sadla/tränsa honom är han en liten skitstövel som försöker bitas både till höger och vänster, och vi ska inte ens nämna hur han beter sig då man spänner sadelgjorden. Men så fort ett barn kommer upp på ryggen på honom är han en ängel. Biscuit kan även han ibland gå ut på ridturer med lätta vuxna, speciellt under somrarna då det är mycket en dag och det helt enkelt inte finns tillräckligt med hästar utan att även använda honom. Han gillar även att komma ut i skogen och galoppera av sig ordentligt då och då, och på skämt brukar vi säga att han lider av SPS, Small Pony Syndrome, eftersom han trots sin ringa storlek är övertygad om att han är lika stor, stark och snabb som övriga hästar i stallet.

 

Bilderna på Sprouce och Biscuit är inte fotograferade av mig, eftersom jag tydligen inte hade några bra bilder på dem lånade jag två stycken från företagets hemsida och instagramkonto.

Kommentera här: